Lärarjobbet

Jag har för vanan att läsa "gamla" tidningar om jag inte hunnit läsa dem dagsfärska före jag kan slänga dem i pappersreturen. Läste nyss tisdagens HBL. Hittade en väldigt intressant artikel  "Var tredje lärare överväger branschbyte" . Artikeln börjar med ett påstående att om alla lärare som gått lärarutbildningen fortsättningsvis jobbade som lärare hade vi ingen lärarbrist. Stämmer kanske. Artikeln fungerar också som en inledning till följande artiklar om tre lärare, tre män som hoppat av läraryrket för att det inte gav dem det de önskade. Männen har bra poänger. Saknar dock en kvinnlig syn på saken. Tror inte att det är lika många kvinnor som hoppas av yrket som män gör. Kvinnors orsaker skiljer sig säkert till en del från männens, det hade också varit intressant att läsa.

Jag fastnade för några kommentarer i artiklarna som jag hoppas att många politiker tar åt sig och med sig in i mötesrummen:
Lönen; det är inte hållbart att lägga mer och mer ansvar på lärare och mer och mer stoff som ska trängas in i de timresurser som finns samtidigt som inget tas bort. Lärarna får mer arbete för samma lön år efter år (för ålderstilläggen är inget att hurra för!) Då är inte ingångslönen heller så värst lockande. Undra på att flera hoppar av! Lärarutbildningen i sig ger en bred bas för fler yrken. Du behöver pedagogik på fler ställen än i klassrummet. Blir inte lönen bättre söker man ju sig bort om inte den där känslan som Ted Urho nämner i artikeln (som jag själv känner så väl igen) räcker. Känslan när man ser ett slags ljus i barnens ögon då de knäckt ett problem och förstår innebörden. För mig räcker den känslan ännu ganska långt. Men det ska inte glömmas bort att lärarutbildningen är (i Finland åtm) en högskoleutbildning som borde ha lön även på den nivån.

Utbildning kostar!! Ta inte bort resurser, ekonomiska resurser från skolan och förvänta er samma PISA resultat. Det går inte ihop. Läraren slutar vara kreativ och blir mer som en robot som spottar ut information och hoppas på att eleverna snappar upp ens en femtedel. Hur vill ni att barnen ska må under sin skoldag, under sin skoltid? Hur blir framtiden då? Hur vill vi ha det?

Något som inte har med beslutsfattarna att göra (förutom om de är föräldrar förstås) som jag tyckte Ted Urho beskrev så bra är helikopterföräldrarna!  Föräldrar som anser sig ha rätt att kontakta läraren när som helst då det gäller just deras barn. Det är ganska betungande. Har några gånger själv fått samtal under helger och fredagskvällar där jag fått reda ut problem som uppstått under skoltid. Vilken annan yrkeskår har service 24/7 och får betalt för 8/5 av dom timmarna?

Pressen på dagens lärare är hård från både beslutsfattarnas håll och krävande föräldrars håll. Samtidigt som många inte litar på lärarens yrkeskompetens. Det blir inte hållbart i längden. Vem vill jobba så? Vill du?

Det jag vill säga är att jag förstår föräldrar som är måna om sina barn. Klart att varje sund förälder vill sitt barn det allra, allra bästa. Vi lärare vill också era barns bästa, det vill åtminstone jag. Vi har utbildning och ofta erfarenhet av hur allt ska fungerar i skolan för bästa undervisning och har vi inte det så söker vi lösningar som fungerar. Föräldrar har ofta en skolsyn som präglas av deras egen skoltid, det är inte så vi jobbar i skolan. Vi har lärarsynen som är ur en helt annan synvinkel. Vi ska se till ALLA barns bästa. Vi har en tystnadsplikt som binder oss och skyddar barnen, även ditt och mitt. Vi kan inte, får inte säga ut vad som helst. Det jag ber er är att lita på att vi kan, för vi kan. Prata inte illa om skola, personal. Du får ha dina åsikter absolut, men låt inte det bli dina barns åsikter. De hamnar då i mellan, det är dom som lider, det är de som ska fungera i de båda världarna. Prata hellre om oron med oss pedagoger. Så hittar vi en lösning, jag lovar.

Ni beslutsfattare, lita på oss lärare ni med. Vi är en yrkeskår som har mycket kunskap. Ber vi om resurser för assistenter, lärare etc så gör vi det för att vi verkligen behöver, inte för att vi ska kunna kasta upp fötterna på bordet och luta oss tillbaka i stolen och slappa. Ni är alla så väl föräldrar som beslutsfattare välkomna att besöka skolorna, vi har öppna dörrar, och se vår verksamhet. Kom med en dag, en vecka och se hur vår vardag verkligen ser ut. Gör det i stället för att prata om sådant du inte vet!